BÖNSÖNDAGEN – Bönen

Lukasevangeliet 18:1–8 

1Han gav dem en liknelse för att lära dem att alltid be och inte ge upp: 2”I en stad fanns det en domare som varken fruktade Gud eller brydde sig om människor. 3I samma stad fanns en änka, och hon kom gång på gång till honom och sade: ’Låt mig få ut av min motpart vad jag har rätt till.’ 4Till en början ville han inte, men sedan tänkte han: ’Inte för att jag fruktar Gud eller bryr mig om människor, 5men så besvärlig som den där änkan är skall jag låta henne få ut vad hon har rätt till, annars pinar hon livet ur mig med sitt springande.’” 6Och Herren sade: ”Där hör ni vad en orättfärdig domare säger. 7Skulle då inte Gud låta sina utvalda få sin rätt, när de ropar till honom dag och natt? Skulle han låta dem vänta? 8Jag säger er: han skall snart nog låta dem få sin rätt. Men Människosonen, skall han finna någon tro här på jorden när han kommer?” 

Jesu liknelse berättar om två karaktärer. Å ena sidan hör vi om en domare. Han var sannolikt inte en judisk domare, utan en av de betalda domare som utsetts antingen av Herodes eller av romarna. Sådana var ökända. Om kärande inte hade inflytande och pengar nog för att muta sig till en dom hade hen inget hopp om att någonsin få sitt fall avgjort. Formellt sett kallades dessa domare för dayyaneh gezeroth, vilket betyder ”domare av förbud och straff”, men i folkmun kallades de dayyaneh gezeloth, ”rånardomare”.  

Å andra sidan, möter vi en änka. Hon fungerar som symbolen för alla som var fattiga och försvarslösa. Det var uppenbart att hon, utan resurser av något slag, inte hade något hopp om att någonsin få rätt från en sådan domare. Men hon hade ett vapen… uthållighet

Liknelsen jämför inte Gud med en orättfärdig domare, utan kontrasterar honom med en sådan person. Jesus använder sig av ett s.k. qal vachomer-argument, där han argumenterar från ett ”lättare” exempel till ett ”tyngre”. På ett annat ställe (Luk 11:13) använder sig Jesus av samma typ av resonemang när han säger: ”Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?” Jesus poäng är att om en orättvis och rovlysten domare, som varken fruktar Gud eller bryr sig om människor, i slutändan kan tröttas ut och ge en socialt utsatt och maktlös änka rättvisa, hur mycket mer kan vi då inte vara säkra på att Gud – som är en kärleksfull och rättfärdig Fader – kommer att ge sina barn vad de behöver? Även om Jesus lär oss att vara uthålliga i bönen och ropa till Gud dag och natt, är denna liknelse alltså inte en uppmaning att försöka trötta ut Gud genom att tjata sig till det en vill ha, utan en påminnelse om vem vi möter när vi ber, nämligen vår himmelske Fader. Han hör när vi ber och han kommer snart ge oss, kanske inte just det vi ber om, men det han vet att vi behöver. 

Gud, vår tillflykt och vår starkhet, tack för bönens gåva och möjlighet. Hör vår bön, svara oss i din kärlek, handla med oss efter din vilja. Låt vår bön bli en kamp för det god och en vila i dig. I Jesu namn. Amen. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.